Frågan har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i dom den 21 december 2023 (förhandsbesked).

Ett handels- eller kommanditbolag är skatterättsligt transparent vilket innebär att delägarna beskattas för bolagets resultat oavsett om detta tas ut eller inte. Fördelningen av resultatet mellan delägarna grundas som huvudregel på bolagsavtalet eller vad som annars har avtalats mellan delägarna men kan, enligt rättspraxis, frångås om fördelningen framstår som orimlig eller väsentligen betingad av skatteskäl.

För en delägare som är fysisk person beskattas handels- eller kommanditbolagets inkomster och kapitalvinster i inkomstslaget näringsverksamhet. Kapitalvinster på fastigheter och bostadsrätter som utgör kapitaltillgångar beskattas dock, hos fysiska personer, i inkomstslaget kapital.

AA (fysisk person) är kommanditdelägare i X KB. AA äger vidare indirekt aktierna i Y AB som är komplementär i X KB. AA har stått för hela det insatta kapitalet i X KB vars verksamhet är att äga och förvalta en fastighet. X KB avser att överlåta fastigheten till AA för underpris. Som förutsättning anges att fastigheten är en kapitaltillgång. Det innebär att en kapitalvinst till följd av överlåtelse av fastigheten beskattas i inkomstslaget kapital. Som förutsättning anges vidare att kommanditbolagets resultat för det beskattningsår då fastigheten överlåts, enligt avlat mellan delägarna, i sin helhet ska tillfalla AA.

Om en tillgång (här, fastighet) tas ut ur en näringsverksamhet (här, kommanditbolaget) utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde utan att detta är affärsmässigt motiverat sker beskattning som om tillgången överlåtits för marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Dessa bestämmelser om uttagsbeskattning gäller bara vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Motsvarande allmänna regler om beskattning vid uttag saknas för inkomstslaget kapital.

I Högsta förvaltningsdomstolen var frågan i målet om det förhållandet att inte någon del av bolagets resultat fördelas på en delägare i ett kommanditbolag för dennes ställning som komplementär, utgör skäl för att vid beskattningen frångå resultatfördelningen enligt avtalet mellan delägarna.

Skatteverket ansåg att Y AB ska uttagsbeskattas. Enligt Skatteverket bör en resultatfördelning där man bortser från skillnaden i risk mellan kommanditdelägare och komplementär i ett kommanditbolag inte vara affärsmässig. En sådan fördelning beror högst sannolikt på intressegemenskap mellan delägarna.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det inte förelåg skäl att frångå den avtalade resultatfördelningen med följd att grund för uttagsbeskattning av Y AB inte förelåg. Högsta förvaltningsdomstolen anförde följande till stöd för sin uppfattning.

Delägarna i X KB har avtalat att bolagets resultat för det beskattningsår då fastigheten ska överlåtas till underpris i sin helhet ska tillfalla AA. För delägare som är fysiska personer räknas ett kommanditbolags kapitalvinster på näringsfastigheter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital. Överlåtelsen av fastigheten till underpris kommer således endast att medföra uttagsbeskattning enligt 22 kap. 3 § inkomstskattelagen om och i så fall i den mån som Y AB, med avvikelse från avtalet, ska beskattas för kommanditbolagets resultat. 

Av lämnade förutsättningar framgår att AA ensam har stått för kapitalinsatsen i X KB. Y AB har inte bidragit med något kapital till bolagets verksamhet. 

Mot denna bakgrund anser Högsta förvaltningsdomstolen att resultatfördelningen inte innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Enbart det förhållandet att inte någon del av kommanditbolagets resultat ska fördelas på Y AB för bolagets ställning som komplementär föranleder därmed inte någon annan bedömning. Överlåtelsen av fastigheten ska därför inte medföra uttagsbeskattning av Y AB.